Effekten vid namn “Smurfan effekten” myntades av mig, Melisha Linnell, som är engagerad i jämställdhetsfrågor inom musikproduktion (grundade EQLovesMusic) och exemplet har jag använt många gånger i föreläsningar i ämnet.
Efter att ha engagerat mig i nätverk, lyssnat mycket på kvinnor, egna erfarenheter och funderat väldigt mycket i frågan och i mitt egna känsloliv rörande detta så upptäckte jag något som jag exemplifierade som Smurfan effekten.
Vad det handlar om rent konkret är att kvinnor och män kan tendera att se det som en bra sak att vara “den enda kvinnan” eller “den första kvinnan” inom ett område.
Detta kan även appliceras på ickebinär, transperson osv.
Att vara “den första kvinnan” inom ett område behöver inte vara något negativt, eftersom det leder väg för andra att komma in i området. Men det vittnar fortfarande på en ojämställd situation.
Det som är mer problematiskt är när kvinnor ser det som en bra sak att vara “den enda kvinnan” inom ett område. Och jag menar att denna uppfattning är något som de sociala strukturerna i samhället har format.
Då brukar jag ta smurfan som exempel. Smurfarna har ett samhälle som är uppbyggt på huvudsakligen manliga smurfar och deras egenskaper. Det finns diktarsmurfen, musiksmurfen, bondsmurfen, fixarsmurfen, glasögonsmurfen och så vidare. Och smurfan får plats i samhället endast genom att hon är kvinna. Hon har alltså inte någon annan egenskap än detta som de andra smurfarna har.
Jag menar alltså att smurf-exemplet kan exemplifiera uppfattningen om att det är något positivt att vara “den enda kvinnan”.
Resultatet av detta är ju då att kvinnor konkurrerar om en plats i egenskap av kvinna medan män inte behöver ta kön i beaktning som en egenskap för att få plats i samhället.
Det problematiska med att se detta som något positivt är att resultatet blir en acceptans av ojämställdhet men också ytterligare ett omyndigförklarande av kvinnors olikheter och egenskaper. Vi är alla olika oavsett kön.
Dessutom bidrar detta till ett jämförande med andra kvinnor, men inte ett jämförande med andra personer som inte är kvinnor.
Vad beror då detta på ?
Enligt forskning inom jämställdhet och genus så förklaras patriarkatet på följande vis;
“Patriarkat kan förstås på många olika sätt, där det vanligaste är som ett system där män, oftast äldre män, har den ekonomiska, juridiska och politiska makten. Sverige, så som i stort sett alla länder/samhällen som vi känner till, har historiskt sett varit patriarkat. I denna förståelse finns det bara plats för två kön, därför beskrivs detta system numera ibland som ett cispatriarkat, ett patriarkat där männen med makt är cismän (se även cisperson/cis).
Sverige förstås idag inte som ett patriarkat i den konkreta bemärkelsen som beskrivs ovan. Den långa historien av patriarkat har dock påverkat och påverkar samhällssystemet så pass starkt att vi kan tala om patriarkala strukturer. Patriarkala strukturer kan med denna förståelse sägas ha starkt inflytande i allas våra liv, men det är ingenting som ensamt bestämmer en persons position i samhället eller familjen. Begreppet kan därför kritiseras för att vara för endimensionellt då faktorer som till exempel socioekonomiska faktorer (klass), etnisk/kulturell bakgrund och funktionalitet inte tas hänsyn till. För att ta arbetsmarknad som exempel så ser vi att löneskillnader inte bara existerar mellan gruppen kvinnor och gruppen män, utan till exempel en persons eller en persons föräldrars bakgrund både geografiskt och utbildningsmässigt kan påverka ens position på arbetsmarknaden och inkomst.”
Slutsatsen är att denna effekt alltså kan härröras från strukturer där kvinnor är maktlösa i samhället och inom olika områden. Det finns ett osynliggörande och omyndigförklarande av kvinnans egenskaper, kvinnor fick exempelvis under 1800-talet inte utbilda sig. Universiteten öppnande för kvinnor 1873 och läroverken öppnade för flickor 1927 (vissa realskolor och kommunala realskolor tog emot kvinnliga elever från 1905) Att kvinnor också skulle ha rätt till högre utbildning var däremot inte självklart.
Kvinnor fick rösträtt i Sverige 1919, och länge ansågs kvinnan inte ha den mentala kapaciteten att rösta.
Med tanke på att detta endast är 100 år sedan och vi människor har vandrat på denna jord väldigt mycket mer så är det självklart att denna historia ännu påverkar oss.
Därför tror jag det är viktigt att prata om smurfan -effekten och hur den egentligen påverkar oss och förmedlar.
